EuRegMe 2023 i Sarajevo

När jag först fick mailet om att jag kommit med i den svenska delegationen till EuRegMe23 i Sarajevo, hade jag ingen aning om vad jag skulle förvänta mig. Det som lockade mest där och då, en karg februarikväll i Umeå, var kanske hoppet om att få provsmaka sommaren redan i april. Jag tycker faktiskt att jag uppnådde det målet, men jag kan säga att det inte längre var huvudfokus när mötet var avklarat!

Första kvällen minns jag mest som ett virrvarr av intryck, människor och fotografier. Vi som åkt tillsammans från Sverige fick lite tid att bekanta oss med rummen, där det mesta av tiden gick åt till att stå klistrade vid fönstren och beundra det kulliga landskap som Sarajevo utgör, innan det var dags att svita om till ”Black Tie-dresscode” inför Opening Ceremony. Ceremonin tog plats i Sarajevo City Hall – en helt otroligt pampig byggnad med vita stenväggar och takmålning! Daniel Dîrul, ordförande för Europaregionen av IFMSA, höll tal där han både introducerade och tackade OC (organising committee), sponsorer och alla som på något sätt varit involverade i mötets planering. Vi fick även se traditionell Bosnisk dans, höra musik av orkester och mycket mer! Sammantaget var det en väldigt mäktig erfarenhet som bara späddes på av att hälsa på finklädda delegater från en rad olika länder. Efter ceremonin var det såklart dags att föreviga ögonblicket med hjälp av delegationsbilder. Detta innebar att hela den svenska delegationen samlades för första gången – absolut en av höjdpunkterna!

Under förmiddagarna var jag med på SCOPH sessions (som alltså handlade om folkhälsa). Vi hann igenom en hel del spännande och intressanta ämnen, med allt från administration av SCOPH Exchanges till diskussioner om mental hälsa i moderna relationer. Personligen tyckte jag det roligaste var gruppdiskussionerna med de andra delegaterna. Här fick man tillfälle att byte erfarenheter, ta del av andras perspektiv och samla idéer för vår verksamhet i Sverige! Det fina med IFMSA-möten är att i princip alla man träffar är engagerade och framåt, något som nog späs på av äventyret i att besöka främmande land. Jag hade knappt klivit in i rummet förrän delegater från bland annat Storbritannien och Luxemburg presenterat sig, och halvvägs genom första förmiddagen skojade vi som om vi känt varandra i veckor!

Efter förmiddags-sessionsen var det dags för lunch. Det gällde att vara snabb ner till entrén, där lunchen serverades i bufféform, för att inte hamna längst bak i det kaos som uppstår när flera hundra hungriga studenter får syn på mängder traditionella Bosniska rätter. Som kanske framgår av detta var maten (när man väl fått tag på den) otrolig!

Eftermiddagarna bestod av ett flera organiserade events, bland annat Exchange Fair och Activities Fair. Som SCOPH-representant fick jag delta som presentatör på Activities Fair – en utställning där länder framför högaktuella projekt – med Vår Hälsa Brinner! Då dagarna varit intensiva och nätterna korta insåg vi först någon timme innan start att det kanske vore bra med någon form av plan, och kanske en powerpoint? Organiserade som vi är satte vi oss på ett café och försökte klura ut vad Vår Hälsa Brinner faktiskt innebär. Med hjälp av projektledarna i Sverige, moraliskt stöd från resten av delegationen och en kopp mycket prisvärt kaffe lyckades vi hitta en poster och ett quiz där vinnarna skulle belönas med en miljövänlig shout-out på Instagram. Efter detta rullade resten på ganska bra! Intresset flödade, och vi fick otaliga komplimanger för projektets visuella alfabet – ett stort plus till
grafisk design alltså!

Kvällarna fylldes av sociala events och aktiviteter. I sann IFMSA-anda hölls National Food and Drinks Party den tredje kvällen; en rättmätig klassiker! Alla delegationer hade med sig mat och dryck från sina ursprungsländer. Förutom våra obligatoriska Djungelvrål och Ahlgrens bilar hade Sverige ett spexigt bidrag denna gång: torkat renkött, som till råga på allt kom från en av delegaternas fars egna renar! Ryktet spred sig snabbt genom källaren och inom kort fick vi nervösa frågor från alla håll om det verkligen var så att man fick smaka ”Rudolf-kött”? Reaktionerna var blandade: för vissa var det helt främmande att renar ens finns på riktigt, medan andra blev fans och kom tillbaka flera gånger. Oavsett en succé!

Nästa kväll var hade de fyra dagarna på något sätt flugit förbi. Plenum, IFMSA Europas beslutande organ och den egentliga anledningen till att mötet arrangerades, avslutades något försenat (i sann IFMSA-stil) och det blev att skynda sig tillbaka till hotellet för att byta om till långklänning och kavaj inför Closing Ceremony. Även här fick vi se flera framträdanden, bland annat en häftig pardans, samt se vinnarna av Activities Fair och Exchange Fair presenteras. Efteråt togs otaliga bilder framför den officiella EuRegMe-skylten, Instagram och Facebook-profiler delades med delegater från andra länder och något vemodiga adjön utbyttes. Efter tumultet hittade vi i svenska delegationen oss själva samlade på ett hotellrum tillsammans med välbehövliga pizzor och en belåten utmattning. En av de saker som gav mig störst intryck under resan var mina med-delegater, och hur fort det gick att lära
känna dem! Mindre än en vecka efter att vi först sågs satt vi halva natten och diskuterade allt från mötet till sommarplaner.

Efter att det officiella mötet tog slut åkte jag tillsammans med en delegationskamrat på Post-EuRegMe-tour till Banja Luka (en stad norr om Sarajevo). Detta är något jag verkligen skulle rekommendera! Under mötet är tiden knapp och sightseeing blir väldigt begränsat, men under touren – som helt och hållet arrangerades av OC – fanns det desto mer tid att se sig omkring i landet man hamnat!

Allt som allt var det en otroligt intensiv vecka, som var givande både inom och utanför schemat. Intrycken, människorna jag träffade och inblicken i det globala nätverk som IFMSA är – och förhoppningsvis även det varma vädret – kommer jag ta med mig!

Hälsningar från Sarajevo,
Viktoria